Bara den som kommer från Nederländerna kan till fullo uppskatta provinsen New Brunswick i Atlantiska Kanada. Den som bor i ett extremt tättbefolkat helt platt land utan skogar och vattenfall måste gripas av extas av de oändliga skogarna, så täta att en allemansrätt vore meningslös. Ingen kan tränga in i bladväggen, utom stora älgar och björnar. Det är mil mellan husen och många skogsmän väljer att bo långt in från vägen. Glesbygd är ett för svagt ord.
Huvudstaden Fredericton är en spökstad. Mängder av gamla fina viktorianska hus står tomma, men någon sköter trädgård och husskötsel för att ingen ska märka det. Många affärer och restauranger har stängt flera dagar i veckan och drar för gardinerna redan klockan 17.
När mydigheterna byggde en damm i St Johns floden för att få vattenkraft flyttades hundratal hus. Några blev ett Jätteskansen som kallas Kings Landing. Där kan man se hur mormor och morfar levde, och utklädda frvilliga i hundratals kan berätta om historiska märkvärdigheter från 1900-talets början. För oss från den urgamla landet Sverige känns det som moderniteter. Och solen har vi inte sett på tre dagar, skönt för den som kommer från Virginia.
Nu far vi vidare till havets lekpark, som Nova Scotia kallar sig på bilskyltarna. Bara regn och dimma så länge man kan se framåt.
