SOMMARSTUGEÖN

Den som är på drift upplever. Vi åker en omväg till Kanadas mest avbildade sevärdhet, Peggy Cove, en vacker fyr i en västkustliknande by. Sedan, efter många timmars enahanda bilkörning genom enformiga granskogar kommer vi till slut fram till Sydney, den nordligaste staden på Cape Breton, den nordligaste ön på Nova Scotia. Här lever 23 000 ensamma själar, men på lördagen går många ut på den fina strandpromenaden i solnedgången. Där spelar åldrade musiker var tjugonde meter för en lika åldrad publik. Några har kareoke med levande musik. Runt den historiska staden kör åldrade mc gubbar sina välputsade Harley. De allra äldsta kör ned sina veteranbilar till kajen och njuter i bilen av en illröd sol som faller ned i det stålblå iskalla havet.

Sista 10 milen hit bjuder på fantastiska vyer av havet, skärgården och alla små insjöar. Runt alla stränder ligger pedantiskt skötta sommarstugor. Vi inser först nu att Nova Scotia är en sommarstugeö. Hit flyr rika och natursugna från alla hörn av Kanada och USA. Det sägs att amerikanarna nu invaderar Newfoundland, för fina somrar och låga priser. Här får man sol utan hetta, vilken lyx.

Dessa provinser i Kanada liknar Europa på alla möjliga sätt, särskilt Sverige. Man har ganska höga skatter, systembolag, ett överskott av lapplisor, slöa kypare, generellt höga konsumentpriser, massa insekter, många arbetslösa och bidragsberoende och en regionalpolitik som bygger vägar till ingenstans. Men vi ser fler handikappade i permobil här än någon annanstans.