DOM DIMHÖLJDA SKÄRENS GULLSÄLAR

På östkusten i Nova Scotia kan man åka längs med havet på slingrande Lighthouse Road och titta på alla små fina f.d. fiskebyar och vackra sommarhus. De flesta ägnar sin tid åt att måla och laga husen, som antagligen far mycket illa på vintern. Eller klipper man gräset. Men ingen badar, vattnet passar bäst till att kyla champagne, säger man här.

På en udde som ingen ville ha har man skapat ett naturreservat, Kejimkujik. Där gör vi en långvandring på magra hedar och längs havet, insvepta i dimmor. På ett litet skär får vi för första gången i livet se sälar lattja och bråka, när de inte döljs av dimmorna. Deras hoink hoink låter som spökljud.

Nova Scottianerna är inte bara lojalister till engelska kungahuset, de är också överraskande ofta jättetjocka. Vår guide i Lunenburg var så fet att hon inte kunde lämna sin rullande stol. Men hon hade räknat alla svenskar som besökt staden i juni: åtta.

KOM IHÅG ATT MAN KAN DUBBELKLICKA PÅ BILDERNA SÅ BLIR DE STORA